Flora och fauna längs Backaleden och Verkeån
Pestskråp
Pestskråp (Petasites hybridus) är vanlig i fuktiga områden längs Verkeån. Pestskråpen har de största bladen av alla Nordens växter. Bladen kan bli upp till 75 cm i diameter, lika stora som ett paraply! Växten infördes som medicinalväxt eftersom rotstocken innehåller en illaluktande och flyktig olja, som man trodde hjälpte mot pesten. I Sverige förekommer nästan bara typen med övervägande hanblommor. Honplantor är bara kända från ett fåtal platser. Pestskråp blommar i rosa redan i april–maj.
Kungsfiskare
Kungsfiskaren (Alcedo atthis) har beskrivits som en blå blixt. Den flyger lågt över vattnet, stannar till och dyker efter småfisk. Kungsfiskaren har blågrön rygg och hjässa och är roströd på buken. Den har en kroppslängd på 17–19,5 cm varav näbben utgör omkring 4 cm. Vingspannet är 24–26 cm och den väger 34–46 gram. I Sverige observerades arten första gången 1835 och den första konstaterade häckningen skedde 1872. Under 1900-talet etablerade den sig i Sverige men i dag bedöms den svenska populationen som sårbar. Lätet är skarpt och genomträngande. Flera stannar i landet under vintern vid öppet vatten.
Forsärla
Som namnet antyder vistas forsärlan (Motacilla cinerea) främst vid forsande vatten. Den ser ut som en sädesärla men är gul under sin långa stjärt, som är den längsta av Europas ärlor och som den vippar ofta med. Den är slank och 17–20 cm lång. Benen är långa och flykten är jämn och vågformig. Forsärlan är en flyttfågel. Lätet är ett hårt, metalliskt ”tsitsitt” eller ”tsetsetse”.
Strömstare
Strömstaren (Cinclus cinclus) dyker ner och samlar larver under vattnet. Den är svartbrun med vit haklapp och är den enda tättingen i Europa som både kan simma och dyka. Strömstaren är Norges nationalfågel och blir cirka 15–18 cm lång, med ett vingspann på 26–30 cm. Strömstaren är en stannfågel men flyttar söderut i landet om vattendragen fryser till. Mer om strömstaren i Sveriges Radios P2-fågeln
Havsörn
Havsörn (Haliaeetus albicilla) är den största rovfågeln i Nordeuropa och en av de allra största i världen. Den har ett vingspann på närmare 2,5 meter, en längd på omkring en meter, och en ungefärlig vikt på 4–7 kg. Precis som hos många andra rovfåglar är honan större än hanen. Fiskarna i Verkeån, Verkasjön och Borstakärrs våtmarker är populär föda och det är också här du har störst chans att se havsörn. Mer om havsörn i Sveriges Radios P2-fågeln
Röd glada
Röd glada (Milvus milvus) är en hökartad rovfågel som kan få ett vingspann på upp till 1,8 meter. Gladan livnär sig av små däggdjur, fåglar, ormar, ödlor, grodor, fiskar och insekter, och den äter gärna kadaver. I Skåne har den kallats ”kungsglada” och ”glänta/glänna”. 1972 fanns 19 individer i hela Sverige men 2009 räknades över 1 800 par bara i Skåne. Röd glada Skånes landskapsfågel och Tomelillas kommunvapen, och en vanlig syn i luften runt Brösarp.
Gråhäger
Den långbenta gråhägern (Ardea cinerea) fiskar ofta i Verkeån. Den står då blickstilla på en sten som en staty tills den plötsligt gör ett utfall och tar en fisk. I flykten har den krökt hals och benen hängande efter sig. Gråhägerns längd är, med utsträckt hals, mellan 85 och 102 cm, vingspannet 155–175 cm och den väger upp till 1,4 kg.
Kronhjort
Kronhjorten (Cervus elaphus), även kronvilt, är världens tredje största hjortdjur och dessutom Skånes landskapsdjur. Hanhjorten (hjorten) når en mankhöjd över bogen på mellan 1,3 och 1,6 meter. En normal hjort väger runt 200 kg men kan väga upp till 300 kg. Honan (hinden) är betydligt mindre, ungefär 50 procent av hannens kroppsvikt. I Norden stiger honans vikt sällan över 170 kg. Filmklipp på kronhjortar i trakten