Svamplycka i bokskogen

Med lite tur och envishet kan man fylla korgen med svamp från bokskogarna runt Brösarp.

Med lite tur och envishet kan man fylla korgen med svamp från bokskogarna runt Brösarp.

Ryktet hade nått oss om att skogen är full av svamp. Eller, rättare sagt, vi blev bjudna på en underbar middag där innehållet i svampsåsen hade hämtats ute i Brösarpsskogarna. Så vi blev sugna att pröva lyckan själva och trampade ut en av de ljumma sommarkvällarna.

Tre barn med på färden; en pessimist, en hoppfull och en virrpanna. Nu tillhör inte vi de där som kallas svampexperter, utan vi ska snarare beskrivas som de som nås av svamprykterna lite för sent. Vi ligger liksom steget efter i redan upptrampade svampstigar. Det märktes när vi skannade av en underbar bokskog där vi förr gått på svampkurs. Här hade flera andra plockat svamp innan oss.

Bokskogen – den bästa svampskogen

Kantarellerna vi hittade räckte knappt upp över löven som täcker marken. Men vi hittade åtminstone svamp och det var barnaskaran glad för. Pessimisten blev optimist. Flugsvamp och diverse andra sorter som jag inte vet namnet på hittade vi också, men de fick inte följa med i korgen. Dessutom hittade barnen varannan meter roliga pinnar, stubbar som gick att bestiga eller förmultnade stockar som gick att göra utgrävningar i.

Så vidare tyst och fridfull blev inte svamputflykten, men njöt gjorde vi ändå av att få gå i en vacker bokskog tillsammans. Väl hemma igen räckte de magra kantarellerna till varsin smörstekt macka och det tyckte vi alla var sanslöst gott. Nästa gång ska vi vara steget före.

/Malin

Sommarkantarellerna har redan kommit.

Sommarkantarellerna har redan kommit.

Det finns massor av svamp i bokskogarna runt Brösarp.

Det finns massor av svamp i bokskogarna runt Brösarp.

Koreansk och kulinarisk vild kål

Koreansk kirskål.

Koreansk kirskål.

Den betraktas som ett av våra vanligaste ogräs. Men annat var det förr. Det sägs att munkarna förde in den i Sverige under medeltiden, men det är fel. Detta ogräs odlades redan under järnåldern, långt innan vi hade kloster i Skandinavien. Munkarna odlade visserligen denna vilda kål både som läkeört och som grönsak. Även på svenska slott och herrgårdar odlades den en gång i tiden som grönsak, och det är därifrån den spridit sig till var och varannan trädgård där den i dag ses som ogräs.

Jag pratar om kirskål, vilket vi har massor av i trädgården. Några gånger har vi förvällt den och gjort ”nässelsoppa” på den. Fast i ärlighetens namn är det mycket godare att göra soppan på riktiga nässlor, så i den bemärkelsen är kirskål tämligen överskattat.

Därför blev jag väldigt förvånad över ett recept jag hittade på en vägg på den ekologiska kursgården Ecotopia i Bondrum en knapp mil söder om Brösarp. ”Koreansk kirskål” var rubriken. En delikatess enligt koreanerna, och som Ecotopia verkligen vill rekommendera.

Koreansk kirskål – recept

250 g kirskål (helst ung och färsk)
Sesamolja till stekning
3 pressade vitlöksklyftor
½ msk havssalt
2 msk sesamolja
2 msk hackad purjolök
Sesamfrön

Först sköljde vi kirskålen noggrant. Sedan kokade vi den i lättsaltat vatten i några minuter. Och därefter sköljde vi den igen i kallt vatten och kramade ur den. Sedan stekte vi den i en wokpanna på hög temperatur, tillsammans med vitlök, salt, sesamolja, sesamfrön och purjolök.

I vårt fall valde vi att äta den koreanska kirskålen med ugnsbakade grönsaker, som potatis, morot, broccoli, blomkål och hela vitlöksklyftor. Lite chipotledressing slank också med.

Och vi håller med koreanerna. Kirskålen är en delikatess, som vi kan frossa i så mycket vi orkar så länge den växer så att det knakar.

/Fabian

Koreansk kirskål, med vitlök, sesamolja och purjolök.

Koreansk kirskål, med vitlök, sesamolja och purjolök.

Kirskål - Aegopodium podagraria.

Kirskål – Aegopodium podagraria.

I Brösarps kyrka för första skolavslutningen

Den första delen av Brösarps kyrka byggdes på 1100-talet.

Den första delen av Brösarps kyrka byggdes på 1100-talet.

När man börjar skolan känner man sig stor, men när man slutar första läsåret känner man sig betydligt större. Då är man rutinerad. I Brösarp går alla skolbarn till Brösarps gamla kyrka från 1100-talet för att fira och sjunga Den blomstertid nu kommer. Tillsammans tågar alla barn de femhundra pittoreska meterna mellan skolan och kyrkan, med en fanbärande sjätteklassare längst fram.

Kyrkan är proppfull. Skolbarnet, som nu hunnit bli åtta år, kommer intågande med sin klass och lämnar av sin väska hos mig och sina småsyskon som lyckats klämma in oss allra längst bak på en träbänk bakom en pelare. För bättre sikt hade vi behövt komma tidigare.

Det hägrar en förväntan i luften. Ett stundande sommarlov med massor och bad och bus, och annat kul. Men innan lovet kan börja ska programmet för skolavslutningen bockas av punkt efter punkt. Varje klass uppträder med varsin sång, även förskoleklassen och lärarkåren. Idas sommarvisa är en nästan självklar inledning på det hela, men sedan blandas gammalt och nytt, med betoning på nyare och nyare ju högre upp i klasserna vi kommer. Vissa klasser ackompanjerar med instrument men inte alla. Lärarna har tagit med rekvisita i forma av solhattar och solglasögon och drar av Peps Perssons gamla slagdänga Oh Boy. Lite med reggae-komp i baktakt hade inte skadat från den akustiska gitarren, men man kan inte få allt här världen även om det är precis vad rektorn säger i sitt tal.

Efter en timme har alla klasser fått sjunga sin låt. Tal och betygsutdelning är avklarat och det är dags att tåga tillbaka till skolan för en sista timme med läraren och klasskompisarna innan sommarlovet kan börja på allvar.

Snipp, snapp, snut, så var skolan slut!

/Malin

Lärarna har tagit med rekvisita i forma av solhattar och solglasögon och drar av Peps Perssons gamla slagdänga Oh Boy.

Lärarna har tagit med rekvisita i forma av solhattar och solglasögon och drar av Peps Perssons gamla slagdänga Oh Boy.

Fler tåg med tradition än tuff-tuff-tåget

På nationaldagen går alla byns föreningar i ett gemensamt tåg genom byn.

På nationaldagen går alla byns föreningar i ett gemensamt tåg genom byn.

Brösarps ångtåg är det äldsta tåget i bygden. Det råder det inget tvivel om, eftersom det började tuffa mellan Brösarp och Kristianstad redan år 1900 (och sedan 1971 som museijärnväg mellan Brösarp och S:t Olof). Men ett annat tåg som också har många år på nacken i Brösarp är paradtåget på Nationaldagen. Detta tåg är inte lika gammalt som ångloket men betydligt äldre än själva Nationaldagen. Inget vet egentligen hur gammal denna tradition är, att gå parad genom byn bakom pukor och trumpeter, men bandet som spelar varje år fyller i varje fall 70 år i år.

Nationaldagsfirandet har alltid varit likadant, även innan den 6 juni var helgdag utan kort utan hette denna nyinstiftade helgdag, på den tiden den 6 juni hette Svenska flaggans dag. Byns föreningar samlas framför biblioteket och får varsin blå flagga med gult kors av Brösarps Byagille. Tomelilla ungdomsorkester går först i tåget med tamburmajoren i täten. Sedan följer scouterna, fotbollsspelare, orienterare, med flera. Sist går en lös samling som bara går med. Själv gick jag ömsom med scouterna och Brösarps IF som barn men i år går jag i bakre regionerna med barnvagn.

Tåget avgår alltid klockan 17.30, längs Magistervägen i riktning mot Brinkehem där ungdomsorkestern spelar tre låtar för de boende på ålderdomshemmet. Här somnade min treåring i sulkyn medan storebror flaggade vilt tillsammans med sina kompisar i fotbollslaget.

Sedan börjar den riktiga paraden. Ett långt tåg med en svans av blågula flaggor rör sig sakta längs Albovägen, pulsådern genom byn som är synonym med riksväg 9, som för kvällen är delvis avspärrad. Virveltrumman smattrar och blåssektionen tutar medan folk står längs trottoarerna och tittar och vinkar. En del har till och med dukat upp middag i kvällssolen för att titta på festligheten.

I höjd med gästgiveriet svänger tåget ner på byängen där det redan samlats en stor publik i amfiteatern. Ungdomsorkestern ställer upp sig och drar några trudelutter. Aningen falskt och kanske inte det tajtaste, men det spelar mindre roll. Solosång och gemensam sång, några ackompanjerade av orkestern. Blommor och utmärkelser delas ut. I år är det just Skånska Järnvägar, alltså föreningen med 530 medlemmar som driver ångloket, som får Tomelilla kommuns kulturpris.

Äldste sonen verkar inte så särdeles intresserad av allt ovanstående. Han är fullt upptagen att busa med sina kompisar, vilket i stort sett alla barn verkar vara denna dag. Den som väntar på något gott väntar inte för länge, och det alla barn väntat på denna dag är godisregnet av avslutar Nationaldagen i Brösarp.

/Fabian

Tomelilla Ungdomsorkester firar 70 år i år.

Tomelilla Ungdomsorkester firar 70 år i år.

Back-o-dalbanan - Brösarps hinderbana.

Back-o-dalbanan – Brösarps hinderbana.

Kul med kulglass

Äntligen kulglass i Brösarp.

Äntligen kulglass i Brösarp!

Det finns en sak Brösarp har saknat de sista somrarna. Det finns ju det mesta ärligt talat för en by på 700 invånare med restauranger, antikt, fika och cykelavstånd till havet. Men närmaste kulglass har varit i Kivik.

Backaglass heter glasskiosken som nu i helgen slog upp portarna vid vägstationen och bjöd gräddglass i tio olika smaker. Ottoglass, som varumärket heter, tillverkas i Yngsjö bara ett par mil bort och tillhör de godaste gräddglassarna som går att hitta i kiosker i södra Sverige. Historien går tillbaka till 1950-talet då Bonde Albrektsson startar  tillverkning av glass i Åhus och några turer senare inpå 60-talet börjar sonen Otto att arbeta med glass.

Ottoglass på Österlen – Brösarps första kulglass

Att glasskiosken öppnade just denna helg beror på Matfestivalen som fyllde byn med besökare för fjärde året i rad. Upplägget är massor av utställare, med mat eller dryck som tema, visar upp sig, och alla besökare uppmanas att komma både hungriga och törstiga. Allt från insekter, riktig korv, praliner, lokala viner och extremt lokaltillverkad öl. Roligast tyckte barnen det var att mixa sin egen smoothie genom att cykla.

För den som ändå tog sig till Kivik denna helg vankades de ännu mer dryck. Där gick Must-SM av stapeln. Kiviks musteri arrangerade för första gången ett svenskt mästerskap för att utse Sveriges bästa must utifrån 77 svenska tävlingsbidrag. Brösarps stolthet, Källagårdens äppelmust, fick se sig slagna av lokala konkurrenter. För äppelmust finns det gott om här på Österlen.

/Malin

I Brösarp finns numera även kulglass i form av Backaglass som säljer Ottoglass.

I Brösarp finns numera även kulglass i form av Backaglass som säljer Ottoglass.

Matfestivalen i Brösarp.

Matfestivalen i Brösarp.